tinasv

ETT TAG SEN NU JAG SKREV

Har varken haft tid eller ork,
tragiskt nog.
Men det är som vanligt i mitt liv.

Behöver ändra lite på min prioriteringslista.
Sätta kompisar oftare på listan
för nu är det sällan.
Saknar verkligen att umgås med många.

Blir bättre från nästa vecka.
Lite schema ändring.
En av ändringarna är att jag blir ledig tisdagskvällar.
Ska bli rätt skönt.



UMEÅ 2014

Jag är förvånad att vi vann.
Men glad.
Många vägbyggen som pågår lite här och där.
Vilket behövs.
Men oj vad jag stör mig på att så många cykelbanor är dåliga.
Sprucken asfallt,
många, många gupp m.m.

Jag ser fram emot när alla projekt är klara.
Tror det blir kanon för umeå.
Får förhoppningsvis fler turister och studenter.



JOBB:

Som fritidsledare är mitt jobb över
förstod jag det som på mina arbetskamrater.
Chefen sa att det var ok att jag fick hjälpa till och vara med,
men så kändes det inte alls igår.
Chefen var inte där så jag kunde inte bena ut det med honom heller.
Jag kliver tillbaka.

Det var en rolig tid,
som gav så mycket.
Ett jobb jag kommer att sakna.
Förhoppningsvis får jag möjlighet att jobba som det igen.



SEPERATION

Kan inte vara lätt att lämna sin man efter 10 år tillsammans.
Särskilt inte om man har barn ihop.
Då måste man träffas,
och komma överens helst-för barnens skull.

Jag lider med min väninna
men så stark hon är som tog detta stora kliv.
Bättre sent än aldrig.
Hon har mått dåligt en lång tid i detta förhållande
och förklarat gång på gång vad hon vill ska förändras så det blir bättre
men hennes karl har inte hjälpt till med det.

Nu är det så synd om honom
men att hon har mått så dåligt
och därför måsta ta detta kliv
eller att hon mår dåligt nu
tycks inte han var det minsta medveten om.
Tragiskt.

Är detta ett typiskt beteende bland karlar??
Jag undrar det jag.

Jag är chockad nu när min kompis berättat hur hon levt
eller kanske jag ska säga inte fått leva
i deras förhållande
Jag visste verkligen inte alls hur det låg till.
Hon skämdes och vågade inget säga.
Jag hade nog inte sagt något heller.

Jag har aldrig riktigt gillat karl´n i fråga
men det är ju inte mitt val.
Vi är ju alla olika
och jag känner honom inte som min vän gör.
Han är säkert fin och bra på många sätt...
men efter detta så tvivlar jag på det.

Sorry gumman.
Men jag är säker på
att det finns någon bättre där ute,
som tar hand om dig
och bryr sig om dig som du förtjänar.

Jag kan inte sluta undra
Borde jag insett nåt?
Hade jag kunna hjälpa och stötta henne tidigare?
Jag vet inte.
Men jag finns här för henne nu
oavsett.

Jag tror många lever i något slags misär
och inte vågar ta sig ur det,
vågar inget säga något
och vågar absolut inte ta steget och bryta sig ut/ göra slut.
Tyvärr.

Killar som tjejer
är nog ingen skillnad där.

Min vän har många som stöttar henne.
Familjen, kompisar m.fl.
Tycker synd om dem som inte har någon,
som måste dra hela lasset själv.

Du är stark gumman.
Jag är så stolt över dig.
Kram.